Projekt

Avslutade projekt

 

Översättning och validering av Japanska hälsolitteracitetsskalor till svenska

Två Japanska skalor, den funktionella samt den kommuninikativa- och kritiska hälslolitteracitetskalan har i två vetenskapliga studier översatts till svenska och genom test av validitet och realibilitet visat sig ha god kvalité.

Wångdahl J, Mårtensson L. Measuring health literacy – The functional health literacy scale – Swedish version. Scand J Caring Sci. 2015; 29:165–172

Wångdahl J, Mårtensson L. The Communicative and Critical health literacy scale – Swedish version. Scand J Publ Health. 2014;42:25-31

 

Arbetsmarknadsprojektet Athena - en användbar metod för att öka hälsolitteraciteten hos långtidsarbetslösa, utlandsfödda kvinnor?
Ett projekt som hade som mål att öka kunskapen om hur migranter påverkas av att delta i ett arbetsmarknadsprojekt med syfte att öka deras hälsa och ta dem närmare arbetsmarknaden. Data från deltagare i studien samlades in via översatta enkäter (arabiska, somaliska, persiska och sorani) och med hjälp av tolk, vid tre tillfällen. Vid start i projektet, efter tre månader i projektet och ett år efter start i projektet. Exempel på variabler som mättes var: självskattad hälsa, hälsofrämjande beteende, sociala nätverk och socialt stöd samt hälsolitteracitet. Forskningen utfördes vid socialmedicin, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala Universitet. Medfinansiärer var Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet i Uppsala län.

Projekt Athena: En användbar metod för att främja närhet till arbetsmarknaden och hälsa hos långtidsarbetslösa utlandsfödda kvinnor?

 

Faktorer som bidrar till förmågan att fatta välgrundade beslut i samband med rehab och återgång i arbete. Syftet med denna kvalitativa fokusgruppsstudie var att utforska kvinnors erfarenheter av faktorer som bidrar till deras förmåga att fatta välgrundade beslut om rehabilitering och återgång i arbete. Deltagare var 19 kvinnor som varit sjukskrivna under det senaste året. Fem kategorier som stödde välgrundade beslut framkom: Förlita sig på, värdera och använda egna resurser; Ta initiativ och samla information; Bli pushad av en professionell coach; Få stöd av nära och kära; samt En förtroendefull, transparent och kontinuerlig relation med handläggare och personal.

Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors contributing to women’s ability to make informed decision during sick leave. A focus group study.  WORK. 2012; 43(2): 237-248

 

Pågående projekt

 

Har hälsolitteracitet någon betydelse vid hälsoundersökningen för asylsökande?
Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om vad flyktingar i Sverige har för hälsolitteracitet samt vad hälsolitteracitet har för betydelse i samband med flyktingars erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningar för asylsökande; inkl information och kommunikation i samband med den. Data har samlats in via översatta enkäter (arabiska, somaliska, dari och engelska) från ca 600 flyktingar som går på SFI (svenska för invandrare) i fyra olika regioner i Sverige. Exempel på frågor som fanns med i enkäten är: hur man förstår kallelsen, hur man vill få information om hälsoundersökningen, hur man söker hälsoinformation, vad man fick för information och hjälp, hur man uppfattade kommunikationen och bemötande, om man deltagit i hälsoundersökningen, om man rekommenderar andra att göra den samt frågor för att mäta hälsolitteracitet. För att få fördjupad kunskap om resultat från enkäten genomförs nu en kvalitativ studie i vilken data samlas in genom fokusgruppsdiskussioner. Forskningen utförs vid socialmedicin, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala Universitet. Medfinansiärer är Europeiska flyktingfonden,  Folkhälsomyndigheten och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Kontaktperson: Josefin Wångdahl

Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande?

Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., Westerling, R. (2014). Health literacy among refugees in Sweden – a cross-sectional study. BMC Public Health, 14:1030

Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., Westerling, R. (2015). Health literacy and refugees’ experiences of the health examination for asylum seekers – a Swedish cross-sectional study. BMC Public Health, 15:1162

 

Hälsosteget
Hälsoutvecklare i Angered, Göteborg arbetar praktiskt med begreppet hälsolitteracitet. Målgruppen är boende i stadsdelen med offentlig försörjning och hälsoproblematik som hindrar individen från studier eller arbete. Genom stöttning i hälsofrågor och täta kontakter med individen stärks dess förmåga att söka hälsokunskap och använda det hälso- rehabutbud som finns att tillgå i stadsdelen. Kontaktperson: marielle.paulin@angered.goteborg.se

 modell-over-klientarbete-med-inriktning-mot-halsolitteracitet-halsoutveckla

 

Projekt MILSA
MILSA - stödplattform för migration och hälsa är ett projekt inom Partnerskap Skåne. Malmö Högskola och Länsstyrelsen Skåne driver projektet gemensamt med stöd av den Europeiska flyktingfonden. Utgångspunkten för arbetet inom MILSA är att hälsa är en förutsättning för nyanlända flyktingars möjligheter till delaktighet och etablering i samhället. Genom ett nära samarbete mellan forskare och praktiker sker ett arbete med gemensam kunskaps- och metodutveckling för en hälsofrämjande och inkluderande etablering. Inom projektet genomförs en kartläggning av nyanlända migranters funktionella hälsolitteracitet och utveckling och implementering av rekommendationer när det gäller hälsokommunikation för nyanlända utifrån ett hälsolitteracitetsperspektiv. Kontaktperson: Katarina Carlzén

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/manniska-och-samhalle/integration/partnerskap-skane/plattform-for-migration-och-halsa/Pages/plattform-for-migration-och-halsa.aspx

 

Sambandet mellan kritisk och kommunikativ hälsolitteracitet och aktivitetsrelaterad egenvård och livskvalitè Studien genomförs i samverkan mellan Karolinska institutet och Göteborgs universitet. Syftet är att i en tvärsnittsstudie undersöka sambandet mellan självskattad kritisk och kommunikativ hälsolitteracitet och aktivitetsrelaterad egenvård och livskvalitè hos personer med prostatacancer. Kontaktperson: Lena Mårtensson

 

Planerade projekt

 

Hälsolitteracitet, kapabilitet och beslutsfattande för sköra äldre

Syftet med den planerade studien är att undersöka hälsolitteracitetsnivåer hos äldre personer samt deras erfarenheter av framgångsrika strategier eller problem i samband med beslutsfattande relaterat till hälsa. Kontaktperson: Lena Mårtensson

 

Text: JW och LM Senast uppdaterad: 2016-04-04