Projekt
Här ges exempel på pågående och avslutade projekt med fokus på hälsolitteracitet som genomförs/har genomförts i Sverige. Om du vill sprida information om ett projekt som du är involverad i via denna sida, ta kontakt med oss via kontaktformuläret.
Pågående projekt
Hälsolitteracitet bland äldre vuxna (77+)
Vid Aging Research Center (ARC), ett mångvetenskapligt forskningscentrum i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, genomförs regelbundet en hälso- och levnadsvaneundersökning vid namn SWEOLD. Den riktar sig till äldre vuxna (77 år och äldre) och från och med år 2021 finns frågor om hälsolitteracitet med. Hösten 2022 erhöll Janne Agerholm ca 5 miljoner i projektbidrag från FORTE för undersöka hälsolitteracitet hos äldre vuxna närmare. Preliminära resultat visar att nästan hälften av de äldre vuxna som ingick i studien har begränsad hälsolitteracitet, dvs svårt att få tag på, förstå, värdera och använda sig av hälsoinformation (Wångdahl et al 2022). Om du vill veta mer om kontakta: Janne.agerholm@ki.se.
Skills4 Health Literacy
Ett EU finansierat ERASMUS+ projekt som pågår Januari 2022 – Januari 2025. Utgångspunkt för projektet är att det finns ett kompetensbehov gällande hälsolitteracitet i vården av personer som riskerar att drabbas av demens. Projektets syfte är att stärka utbildningsinsatser för framtida och nuvarande vård- och omsorgspersonal om hälsolitteracitet i relation till stödjande och personcentrerad vård av personer med risk för demens. För att göra detta utvecklas och genomförs kurser om hälsolitteracitet och demens för vård- och omsorgspersonal i 4 nordiska länder. Kursen kommer i slutfasen av projektet även läggas ut online så att den blir tillgänglig internationellt. Involverade aktörer är: Karolinska Institutet (Sverige), Seinajoen Ammattikorkeakoulu (Finland), Professionshojskolen University College Nordjylland (Danmark), Universiteteti Tromsoe-Norges arktiske Universitet (Norge) och Global Health Literacy Academy (Denmark).
https://ki.se/en/nvs/skills4-health-literacy
Avslutade projekt
MILSA utbildningsplattform
MILSA - stödplattform för migration och hälsa är en del av arbetet i Partnerskap Skåne och drivs gemensamt av Malmö Universitet och Länsstyrelsen Skåne. Utgångspunkten för arbetet inom MILSA är att hälsa är en förutsättning för nyanlända flyktingars möjligheter till delaktighet och etablering i samhället. Genom ett nära samarbete mellan forskare och praktiker sker ett arbete med gemensam kunskaps- och metodutveckling för en hälsofrämjande och inkluderande etablering. Inom MILSA finns ett flertal projekt. I ett av projekten har en kartläggning av nyanlända migranters hälsa och funktionella hälsolitteracitet genomförts. Inom MILSA har det också tagit fram nationella rekommendationer för hälsokommunikation med nyanlända flyktingar utifrån ett hälsolitteracitetsperspektiv. Rekommendationer som nu delvis implementeras med hjälp av projektet MILSA utbildningsplattform, inom vilket samhälls- och hälsokommunikatörer verksamma inom samhällsorienteringen för nyanlända kommer att erbjudas kompetensutveckling. Som en del av utbildningen fick deltagarna lära sig om hälsolitteracitet, varför det är viktigt och olika metoder för att främja och ta hänsyn till hälsolitteracitet i det egna arbetet.
Kontaktperson: Katarina Carlzén
https://www.informationsverige.se/Svenska/info/Sidor/MILSA.aspx
Verktygslåda för hälsolitterata organisationer
Ett projekt som syftade till att ta fram en verktygslåda för hälsoitterata hälso- och sjukvårdsorganisationer. Projektägare var Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Projektet utmynnade i posters och metodmaterial som kan användas för att sprida kunskap om och arbeta med hälsolitteracitet på individ- och organisationsnivå. Materialet finns nu fritt tillgängligt online: http://www.hfsnatverket.se/verktygslada-for-halsolitterata-organisationer Kontaktperson: Josefin Wångdahl
Arbetsmarknadsprojektet Athena - en användbar metod för att öka hälsolitteraciteten hos långtidsarbetslösa, utlandsfödda kvinnor?
Ett projekt som hade som mål att öka kunskapen om hur migranter påverkas av att delta i ett arbetsmarknadsprojekt med syfte att öka deras hälsa och ta dem närmare arbetsmarknaden. Data från deltagare i studien samlades in via översatta enkäter (arabiska, somaliska, persiska och sorani) och med hjälp av tolk, vid tre tillfällen. Vid start i projektet, efter tre månader i projektet och ett år efter start i projektet. Exempel på variabler som mättes var: självskattad hälsa, hälsofrämjande beteende, sociala nätverk och socialt stöd samt hälsolitteracitet. Forskningen utfördes vid socialmedicin, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala Universitet. Medfinansiärer var Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet i Uppsala län.
Faktorer som bidrar till förmågan att fatta välgrundade beslut i samband med rehab och återgång i arbete. Syftet med denna kvalitativa fokusgruppsstudie var att utforska kvinnors erfarenheter av faktorer som bidrar till deras förmåga att fatta välgrundade beslut om rehabilitering och återgång i arbete. Deltagare var 19 kvinnor som varit sjukskrivna under det senaste året. Fem kategorier som stödde välgrundade beslut framkom: Förlita sig på, värdera och använda egna resurser; Ta initiativ och samla information; Bli pushad av en professionell coach; Få stöd av nära och kära; samt En förtroendefull, transparent och kontinuerlig relation med handläggare och personal.
Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors contributing to women’s ability to make informed decision during sick leave. A focus group study. WORK. 2012; 43(2): 237-248
Har hälsolitteracitet någon betydelse vid hälsoundersökningen för asylsökande?
Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om vad flyktingar i Sverige har för hälsolitteracitet samt vad hälsolitteracitet har för betydelse i samband med flyktingars erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningar för asylsökande; inkl information och kommunikation i samband med den. Data har samlats in via översatta enkäter (arabiska, somaliska, dari och engelska) från ca 600 flyktingar som går på SFI (svenska för invandrare) i fyra olika regioner i Sverige. Exempel på frågor som fanns med i enkäten är: hur man förstår kallelsen, hur man vill få information om hälsoundersökningen, hur man söker hälsoinformation, vad man fick för information och hjälp, hur man uppfattade kommunikationen och bemötande, om man deltagit i hälsoundersökningen, om man rekommenderar andra att göra den samt frågor för att mäta hälsolitteracitet. För att få fördjupad kunskap om resultat från enkäten genomförs nu en kvalitativ studie i vilken data samlas in genom fokusgruppsdiskussioner. Forskningen utförs vid socialmedicin, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala Universitet. Medfinansiärer är Europeiska flyktingfonden, Folkhälsomyndigheten och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Kontaktperson: Josefin Wångdahl
Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande?
Hälsosteget
Hälsoutvecklare i Angered, Göteborg arbetar praktiskt med begreppet hälsolitteracitet. Målgruppen är boende i stadsdelen med offentlig försörjning och hälsoproblematik som hindrar individen från studier eller arbete. Genom stöttning i hälsofrågor och täta kontakter med individen stärks dess förmåga att söka hälsokunskap och använda det hälso- rehabutbud som finns att tillgå i stadsdelen. Kontaktperson: marielle.paulin@angered.goteborg.se
modell-over-klientarbete-med-inriktning-mot-halsolitteracitet-halsoutveckla
Text: JW Senast uppdaterad: 2022-09-08
